Kategori: målning

Vad är ett självporträtt? Inte ens när jag målar så när jag kan efter ett foto blir det ett porträtt jag känner igen som mitt. En vän och jag kom överens om att vi ser och själva som ungefär i 38-årsåldern och då är det omöjligt att känna igen sig i en målning där en föreställer 63. Kanske kan bilden spegla en sorts liv -ens själ? Men det kan ju lika gärna porträttet på fuschian göra!

Vi går ofta till Marinan, det är vår sommarlyx. Då känns det bra att få måla och grotta ner sig i hur en kan måla tak och smutsiga staket, samtidigt som en tänker på att ge bort målningen till Marinans ägare. Väldigt roligt!

Jag har målat änder. Det är så vanliga fåglar, de finns överallt och jag glömmer att titta på hur de ser ut. Men när jag fotograferar och ser efter så ser jag hur vackert de är tecknade, hur olika deras rörelser kan vara, hur personliga de framstår. Jag målar och gläds åt att jag nu erövrar ändernas ovanlighet.

Nästa utmaning var att prova hur man kan måla frost, som är vit, eller hur ser frost ut egentligen? Här har jag verkligen fått utmana min förmåga att se istället för att tro och veta. Frost är kantig och innehåller flera färger och ränder har jag lärt mig. Och att en vissen blomma kan vara vacker, bara man ser det.

Frågan är, kan jag måla en knopp så den blir vacker och ser både obegriplig och väldigt tydlig ut samtidigt? Då blir den spännande.

När jag målar tycker jag om att ställa frågor till målandet, frågor att experimentera fram ett svar på. Jag blir rastlös av att måla samma saker om och om igen. Frågan till maskrosen är:
Hur gör man för att pilla in bakgrunden i en bild där det mesta är omålat och vitt? (fritt efter Ernst Billgren).
Tja för det första är inte så mycket vitt som jag tror och, ja knepigt är det, men roligt att försöka!